Stressmage (Laura)

Det bullrar och knorrar. Magen blir spänd och känns uppblåst. Ibland ömmar den och andra gånger gör det ont. Och toalettbesöken är allt utom regelbundna – de måste antingen göras för ofta eller inte alls.

Var tionde svensk har kroniska problem med stressmage. Många av dem som har drabbats lider i tysthet. Gaser i magen, förstoppning och diarré är inte sådant som man gärna diskuterar med andra.

De som söker läkarvård för stressrelaterade magproblem brukar i dag få besked om att de har IBS, Irritable Bowel Syndrome.

– Vi vet inte exakt hur många som är drabbade och alla som har problemen söker inte läkare, säger Robert Brummer, professor i gastroenterologi vid Örebro Universitet och överläkare vid universitetssjukhuset. Vi vet egentligen bara att det är ett vanligt problem. Många av dem som har IBS har så mycket problem att deras livskvalitet påverkas kraftigt av det.

IBS är ett samlingsnamn för besvär som bottnar i hur hjärnan samarbetar med mage och tarm. Det typiska för en IBS-patient är att läkarna inte hittar något synligt fel på mage eller tarm.

– Hos IBS-patienter handlar det ofta om en miss i kommunikationen mellan hjärna och mage. Jag brukar likna det vid en konsert, där pianisten är hjärnan och pianot är mage och tarm, förklarar Robert Brummer. Pianisten är duktig och det är inget fel på pianot heller. Men om samspelet mellan pianisten och instrumentet inte fungerar som det ska, så blir musiken ändå inte bra.

Symtomen på IBS är smärtor eller ömhet i magen, uppkördhet, gaser, diarréer, förstoppning eller problem med omväxlande diarré och förstoppning.

– Den som har IBS känner sig ofta tillfälligt bättre i magen efter ett toalettbesök, berättar Robert Brummer.

Forskarna har kommit en bit på vägen mot ökad förståelse av varför problemen med stressmage uppstår och hur man kan komma till rätta med det. När det gäller plötsliga magsmärta och diarré i samband med akut stress, så är det en hormon som ligger bakom den plötsliga oredan i tarmen.

Stressen gör att hormonen, som kallas CRH, utlöses i en del av hjärnan, hypotalamus. CRH påverkar cellerna i tarmen. En typ av celler, mastcellerna innehåller bland annat histamin. Mastcellerna är känsliga för CRH och när de utsätts för det förlorar de sin skyddsbarriär och det histamin de innehåller läcker ut i tarmen.
När det gäller vardagsstressen och hur den påverkar tarmen så ser de kemiska sambanden lite annorlunda ut.

– Det har inte varit lika lätt att hitta sambanden mellan vårdagstressen och de problem de ger med magen, säger Robert Brummer. Vi vet att det även där handlar om kommunikationen mellan hjärnan och tarmen och att signalsubstansen serotonin spelar en avgörande roll.

Serotonin finns i mindre mängder i vår hjärna och våra blodkroppar men den stora mängden finns i tarmarna. Mängden och aktiviteten av serotonin är viktig när det gäller sådant som reglering av ångest, sinnesstämning och sömn. Men serotoninet påverkar dessutom tarmarna. Om regleringen av serotonin är störd så påverkar det tarmens rörlighet och känslighet för aktiviteter av olika slag, men också hur mycket man känner av tarmen.

Det finns också en koppling mellan depression och IBS.

– Det tycks finnas personer som lättare utvecklar depressioner och samma personer verkar också ha lättare för att få IBS, säger Robert Brummer. Den gemensamma nämnaren är att de har en ökad känslighet för störningar i serotoninbalansen.

Det finns också de som tidigare har varit friska men som någon gång i vuxen ålder får IBS efter att ha haft en infektion i magen.

– Det kan till exempel var en infektion de har fått utomlands, efter att ha fått i sig något olämpligt med maten, säger Robert Brummer. Det kan då bero på att tarmen inte återfår sin funktion helt efter infektionen har läkt ut, utan personen får leva vidare med en ökad känslighet i mage och tarm.

IBS kan uppstå av olika orsaker och det finns inte heller en behandling som löser problemet för alla.

– Vi kan inte i dag bota alla som har IBS, men de flesta kan bli bättre med rätt hjälp, säger Robert Brummer. Det är bäst att börja prova med ickefarmakologiska behandlingar, som ändrad kost och probiotiska livsmedel. Om inte det fungerar så blir en del IBS-patienter bättre av läkemedel, bland annat antidepressivt medel.

Råd och tips:

Maten

De som tror sig ha IBS kan istället ha en oupptäckt laktosintolerans. För att testa det kan man sluta med alla mjölkprodukter som innehåller laktos (inte hårdost) under en kortare period, för att se om det hjälper. Det finns numera också en blodtest som visar om man har arvsanlag att få laktosintolerans.

Andra kostråd är att äta mycket fibrer.

– De vattenlösliga fibrer som finns i frukt och grönsaker är bäst och de kan man i stort sett inte få i sig för mycket av, säger Robert Brummer. När det gäller vetekli så bör man vara lite försiktig, eftersom för mycket kli i maten kan klumpa ihop sig i tarmarna och ha motsatt effekt mot vad man önskar. Det räcker oftast med att äta grovt bröd.
De som ofta har problem med gaser i magen ska vara försiktig med all gasbildande mat som kål, lök och bönor. De bör dessutom undvika kolsyrade drycker. En del personer reagerar också kraftigt på paprika.

– Det är bra att upphöra med all gasbildande mat under en period, sedan kan man börja föra in olika livsmedel igen, för att se vad det är man reagerar på, säger Robert Brummer. Det är olika för olika personer.

Läkande mat
Probiotiska livsmedel, det vill säga mat som innehåller levande bakteriekulturer, är bra. Det finns olika typer av probiotiska drycker och yoghurt att välja mellan i vanliga matbutiker.

Två exempel på probiotiska livsmedel som har fått bra resultat i vetenskapliga tester och som kan användas av dem som både är laktosintoleranta och har problem med stressmage:
Pro Viva har bra effekt på magar som känns uppblåsta. Innehåller magbakterien lactobacillus plantarum.

Valio Gefilus Max, har effekt på fler IBS symtom. Innehåller två stammar av lactobaciller, en bifidobakterie och en propionsyrabakterie stam.

Mental träning
Hypnosterapi har visat sig ha en bra effekt på en del personer med stresrelaterade magbesvär.

– Problemet kan vara att hitta en hypnosterapeut med rätt kompetens, säger Robert Brummer. Det säkraste är att gå via en läkare som är mag- och tarmspecialist.
Avslappningsövningar eller avslappnande träningsformer som yoga kan också fungera lindrande.

Fysisk träning
Motion i alla former är bra mot stressade magar.

– Motion bidrar till att ge tarmarna bättre rörelsemönster och motorik och blir av med gaser, säger Robert Brummer.

Läkemedel
Det finns flera typer av antidepressiva läkemedel som också kan lindra problemen med IBS. Sådana läkemedel finns bara på recept och kräver läkarbesök.

Viktigt att tänka på är att en del antidepressiva läkemedel kan ha som bi effekt att de gör tarmrörelserna slöare, vilket motverkar den effekt IBS-patienter vill ha. En annan oönskad bieffekt kan vara att läkemedlen stimulerar aptiten och kan leda till viktuppgång.

Resetips
För dem som även i vanliga fall har problem med stressmage kan resor vara problematiska. Ett tips är att se om det finns probiotiska drycker eller yoghurt att köpa på plats.

De som har IBS ska dessutom vara extra försiktiga med vad de äter utomlands, för att inte också få turistmage, det vill säga diarré av att ha fått i sig främmande bakterier.

Var därför noga med att bara dricka rent vatten. Avstå från frukt och råa grönsaker om du inte vet att de har sköljts i rent vatten. Kött och glass är andra livsmedel som kan ge besvär om de inte har tillagats och förvarats på rätt sätt.

Publicerad i Laura, nr 5, 2009