Demens (Svenska Dagbladet)

Varje år får omkring 80 000 körkortsinnehavare reda på att de har en sjukdom som kan göra dem till en fara i trafiken. Bara ett litet fåtal får sin körförmåga utredd.  Sjukdomar eller hjärnskador som påverkar körförmågan gör dessutom ofta att patienten saknar insikt om sina begränsningar. De flesta av dem kan fortsätta att köra bil, då läkare sällan rapporterar att deras patienter är olämpliga som bilförare.

Varje år får 25 000 svenskar diagnosen demenssjukdom. Omkring 30.000 får stroke. Ytterligare några tiotusental personer drabbas av ögonsjukdomar eller får psykiatriska sjukdomar som gör att de kan vara farliga för sig själva och andra i trafiken.

Läkare är skyldiga att anmäla om deras patienter kör bil, trots att de har sjukdomar eller skador som gör dem olämpliga som förare.
Under 2006 gjordes bara 2 044 anmälningar. Enkätundersökningar visar att många distriktsläkare är osäkra på hur patienters körförmåga ska bedömas. Många tvekar dessutom då en anmälan leder till att patienternas förtroende för dem som läkare påverkas.

– Jag har själv blivit anmäld ett par gånger av patienter som varit upprörda över att jag hade anmält att deras körkort borde dras in, säger Jan Lexell, överläkare i neurologi. Relationen mellan läkare och patient blir ansträngd av att det dessutom kan ta ett halvår från det en anmälan görs till att körkortet dras in.

Obduktion av bilförare som dött vid trafikolyckor visade att hälften av förarna i åldern 65 till 75 år hade förändringar i hjärnan som tydde på demenssjukdom. Antalet var ännu högre för de förare som var 75 år eller äldre.

– Den stora faran är inte att de som har en fullt utvecklad demens ska sätta sig i bilen, säger Kurt Johansson, överläkare vid Trafikmedicinskt centrum i Huddinge och ordförande för Sveriges trafikmedicinska förening.  De farligaste förarna är de som inte själva är medvetna om att de har sjukdomen och att den påverkar deras förmåga att köra bil.

Demenssjuka och personer med psykiatriska diagnoser är två kategorier av bilförare som kan sakna insikt om sina begränsningar. I sådana fall är läkare skyldiga att anmäla till länsstyrelsen att deras patienter bör få sina körkort indragna.

– Den psykossjuke man som dödade och skadade människor då han körde bil på Västerlånggatan hade inte kunnat göra detta om hans läkare som fullgjort sin skyldighet och fått mannens körkort indraget, säger Kurs Johansson. Utan körkort hade mannen inte kunnat hyra en bil.

De finns i dag bara några få platser i landet där personer körförmåga utreds och bedöms. Enligt Jan Lexell hade det behövts mindre utredningsavdelningar på nästan alla sjukhus.

– Läkarna hade gjort betydligt fler anmälningar om det fanns någonstans dit de kunde vända sig för att få råd och för att få sina patienters färdigheter testade, säger han.

År 2004 gjorde Vägverket en utredning av behovet av fler trafikmedicinska center i landet. Trots att remissvaren var nästan uteslutande positiva till de förslag som gavs i utredningen har inget hänt. En ny utredning har istället startats, för att bland annat ge svar på hur fler insatser på området ska finansieras.

– Den nya utredningen ska inte vara klar förrän i maj 2008 och efter det kommer det att ta ytterligare ett par år innan något händer, säger Kurt Johansson. Under tiden kommer att människor att skadas och dö i onödan, på grund av att det finns förare som inte har blivit bedömda i tid.

Det finns ingen exakt siffra på hur många trafikolyckor som orsakas av sjukdomar, men enligt Vägverkets beräkningar hade mellan 50 och 100 dödsolyckor kunnat förebyggas genom medicinska insatser. I siffran ingår förare med alkoholism och andra medicinska diagnoser.

Byline: Jenny Wickberg

Faktarutor: Trafikmedicinskt centrum i Huddinge hör till Karolinska institutet och är i dag den enda remissinstansen inom området. På centret undersöks och utreds drygt 900 personer varje år. De flesta undersökningar gäller personer med misstänkt demenssjukdom.

Vid Universitetssjukhuset i Lund har ett Trafikmedicinskt centrum nyligen bildats, som ett samarbete mellan forskare på sjukhuset, Lunds tekniska högskola och Vägverket. Centret ska utbilda distriktsläkare och bedriva forskning, men har än så änge inte pengar till någon klinisk verksamhet.

Publicerad i Svenska Dagbladet, 07-09-26